Miljöfostran gör framsteg i Södra Österbotten – projekt med hållbar utveckling som mål genomförs i skolor

Utredningen om miljöfostran i Södra Österbottens grundskolor och föreningar har färdigställts som en del av koordineringsprojektet för Södra Österbottens miljöprogram. Skolorna, läroanstalterna och de olika föreningarna har en viktig uppgift: att åt barn och unga förmedla en livsstil som tar ansvar för miljön. Det finns ett behov för information om vilket utbud, vilka brister och utvecklingsmöjligheter miljöfostran har. Undersökningen som nu gjorts betjänar på ett betydande sätt miljöfostran i Södra Österbotten och även utbildnings- och miljöförvaltningen och skapar en grund för att utveckla miljöförvaltningens uppgift inom miljöfostran.

Enkäten besvarades av över 75 % av grundskolorna i Södra Österbotten. Miljöfrågorna behandlas ännu rätt oorganiserat i skolorna. Inom Södra Österbottens grundläggande utbildning hade endast nio av lågstadierna (5,8 %) och två av högstadierna (9,1 %) gjort det skolvisa miljöprogram som Utbildningsstyrelsen rekommenderar. Enligt en riksomfattande utvärdering 1999–2000 hade redan 12,7 % av lågstadierna och 19,1 % av högstadierna utarbetat ett miljöprogram. De två största orsakerna till att ett miljöprogram inte gjorts är på basis av svaren i såväl de lägre (1–6) som de högre (7–9) årskurserna tidsbristen och att det för miljöprogrammets utarbetande inte beräknats avlönad tid. I de lägre årskurserna ansågs det tredje största problemet vara att man inte hade tillräckligt med information och att man inte "räckte till". I de högre årskurserna ansåg man att hållbar utveckling försvinner bland övriga utvecklingsprojekt. I de lägre årskurserna ansågs dessutom att programmet för hållbar utveckling är för omfattande och att det därför är svårt att få en konkret början på arbetet och att utomstående hjälp skulle behövas för detta. När det gällde de önskemål som skolorna hade om utbildningsteman, visade svaren att det allra mest önskades utbildning om hur ett miljöprogram utarbetas och om hållbar utveckling i allmänhet.

Utredningen tar fasta på grundskolorna som genomförande part för miljöfostran. För föreningarnas(scouter, 4H-klubbar, naturklubbar) del samlades information via föreningarnas webbsidor och genom att intervjua verksamhetsledarna på distriktsnivå. Närmare information samlades med en enkät som skickades till scoutkårledare, 4H-föreningarnas verksamhetsledare och ledarna i naturklubbar. I dessa föreningar har miljöfostran en rätt stor andel. Dock har naturklubbarnas verksamhet märkbart minskat under de senaste 10–15 åren, men verksamheten håller på att återupptas.

På basis av utredningen har ett fortsättningsprojekt skapats. Detta projekt har som syfte att möta de behov som skolorna har. Projektet Kestävä kehitys koulujen arkitoimiin – Tulevaisuus hanskaan! ("Hållbar utveckling som en del av skolornas vardag – Grepp om framtiden") finansieras av Europeiska regionalutvecklingsfonden, miljöministeriet och deltagande kommuner. Projektet främsta målområde är Seinäjoki med omnejd och de deltagande kommunerna är Seinäjoki, Ylistaro och Ilmola samt Lappo i Härmäregionen. Projektet inleddes i april 2004. Västra Finlands miljöcentral ansvarar för projektet och som ledare för projektet fungerar projektplanerare Sirkka Hippi. Projektet ger stöd och motivation för utarbetandet av miljöprogram i skolorna i området. Dessutom ordnas i Vasa under läsåret 2004–2005 en fortbildning för lärare. Fortbildningen behandlar utarbetandet av miljöprogram och ordnas i samarbete med Riihimäki–Hyvinge vuxeninstitut.

Tilläggsuppgifter

Planerare Sirkka Hippi, tfn (06) 367 5212, 040 820 9035
Chef för utbildningsväsendet Jari Jaskari, tfn 044 418 1270