Statsrådets principbeslut om riktlinjer för vattenskyddet fram till år 2015
|
 |
|
|
|
© Jouko Lehmuskallio
|
|
Statsrådet har fattad ett principbeslut om nya nationella målsättningar för vattenskyddet fram till år 2015. I beslutet framförs åtgärder för att uppnå god status i vattnen och för att förhindra att statusen försämras. Målet är god status för vattnen fram till år 2015
Riktlinjerna för vattenskyddet definierar nya nationella behov och mål för vattenskyddet fram till år 2015. Målet är att:
- minska belastning som ökar övergödningen
- minska risker som förorsakas av skadliga ämnen
- skydda grundvattnen
- skydda den biologiska mångfalden i vattennaturen
- restaurera vattendrag
Övergödningen det svåraste problemet
Principbeslutet betonar särskilt ansträngningarna att minska övergödningen som är det svåraste problemet för både insjöarna och Östersjön. Man minskar näringsbelastningen av vattnen i alla verksamheter. Mest måste man minska de diffusa utsläppen, särskilt jordbrukets näringsbelastning. Jordbrukets utsläpp står för över hälften av helhetsutsläppen i vattendragen trots att mängden gödslingsmedel har reducerats, det har införts skyddszoner och odlingsmetoder som minskar erosionen har blivit vanligare.
Övergödningen är ett resultat av överdriven näringsbelastning som fortsatt i årtionden. För att naturen skall nå sin balans måste belastningen minskas avsevärt från nuvarande. Stora mängder näringsämnen har ackumulerats i jordmånen och bottensediment. Vattenskyddet förutsätter därför att arbetet är mycket långsiktigt och räcker i årtionden. Jordbrukets utsläpp måste stävjas
Det centrala målet i principbeslutet är att jordbrukets belastning skulle minska med en tredjedel fram till år 2015 jämfört med belastningen åren 2001-2005. Det långsiktigare målet är att halvera jordbrukets belastning av vattnen.
Vid planeringen av de åtgärder som behövs för att nå målen beaktas jordbrukets produktivitet och ekonomiska lönsamhet. Forskning måste utökas, så att man kan ta i bruk nya kostnadseffektiva vattenskyddsåtgärder. Jordbrukarnas frivilliga åtgärder i vattenskyddet måste främjas.
Det nya miljöstödsprogrammet för jordbruket som börjar år 2007 förbättrar situationen i någon mån. Med hjälp av det nya stödprogrammet kan man till exempel effektivera andvändningen av stallgödsel och öka skyddszonerna och våtmarkerna. Därtill kan stödet riktas allt bättre.
Det föreslås att de behövliga åtgärderna och styrmedel utreds i samordning med olika förvaltningsgrenar. Anknytningen till jordbruks-, skatte- och energipolitiken samt klimatpolitiken måste utredas så att man kan komma överens om de behövliga styrmedel då man även beaktar miljökonsekvenserna samt de ekonomiska och sociala konsekvenserna. Som ett exempel nämns i programmet odlingsmöjligheter av energiväxter som belastar vattnen i mindre grad samt möjligheter att utnyttja stallgödsel vid produktion av biogaser. Vid sidan av andra styrmedel bör utredas även om det finns ett behov att utveckla lagstiftningen och de ekonomiska styrmedel. Kvävereduktionen måste effektiveras
Behandlingen av samhällenas avloppsvatten måste fortsättningsvis effektiveras särskilt då avloppsvatten leds ut i vattendrag vars status redan håller på att försämras. Man måste satsa på reparationer och underhåll av de åldrande avloppen och reningsverken.
Reningen av kväve från tätorternas avloppsvatten bör effektiveras. Av de reningsverk som renar kväve från mer än 10 000 invårare belastar högst 30% älv-, insjö och kustvatten som övergöds av kväve. Så skyddas känsliga marina miljöer särskilt söder om Kvarken och i botten av Finska viken.
Trots att vattenskyddet effektiverats belastar fiskodlingarna fortsättningsvis särskilt i Skärgårdshavet. Fiskodlingarnas näringsbelastning måste minskas fortsättningsvis genom att styra odlingarnas läge, utveckla utfordringsmetoderna samt genom att effektivera vattenskyddsåtgärder vid fiskodlingar med landbaserade dammar. Som en ny frivillig instrument nämns miljömål som man kommer överens om tillsammans med branschen. En metod att minska utsläppen kunde vara fångandet av skräpfisk i fiskodlingsanstaltens influensområde. De sociala verkningarna har beaktats
Riktlinjer för vattenskyddet fram till år 2015 -programmet bereddes i växelverkan med olika intressentgrupper med beaktande av miljökonsekvenserna, men därtill även de sociala och ekonomiska effekterna av de framförda skyddsåtgärderna.
Med programmet understöds beredningsarbete genom vilket det utarbetas regionala förvaltningsplaner fram till år 2009. I förvaltningsplanerna beaktas noggrannare de regionala faktorerna och skyddsåtgärderna som behövs i varje avrinningsområde.
Vattenskyddets riktlinjer stöder även beredningen och verkställandet av EU:s marina strategi samt av det för Östersjöländerna gemensamma åtgärdsprogrammet för skyddet av Östersjön.
|