Hotbedömningen av Finlands naturtyper
Successionsserier av skogar vid landhöjningskusten. Slåttskäret, Korsholm. Bild: Arto Hämäläinen Första utvärderingen av hotstatusen av Finlands naturtyper har publicerats
I den första hotbedömning av Finlands naturtyper utvärderades cirka 400 naturtyper samt vilka förändringar av naturtyperna människan har orsakat. Enligt utvärderingen är 51 % av naturtyperna i hela landet hotade. De hotade naturtypernas andel av Finlands areal är mindre, eftersom de ofta är små. I hela landet är en knapp tredjedel (29 %) av de hotbedömda naturtyperna missgynnade och en femtedel (20 %) livskraftiga.
Naturtyperna har delats in i följande sju grupper: Östersjön och kusten, sötvatten och stränder, myrmarker, skogar, hällmarker samt sten- och blockfält, vårdbiotoper och fjäll. Hotbedömningen av nämda sju grupper gjordes av sju expertgrupper. I expertgrupperna deltog över 80 forskare och experter från olika organisationer. I samband med utvärderingen utarbetades även en första förteckning över Finlands internationella ansvarsnaturtyper.
| |
Utvärderingens delområden
|
 |
|
© SYKE, © Maanmittauslaitos lupa nro 7/MML/08
|
Förutom hotbedömningen för hela landet utfördes för varje naturtyp även en hotbedömning separat för södra och norra Finland. Andelen hotade naturtyper är betydligt större i södra Finland (66 %) än i norra Finland (29 %) vilket beror på skillnader i markanvändningens intensitet.
De mest betydelsefulla orsakerna till samtliga naturtypers tillbakagång har varit skogsföryngring och skogskötsel, dikning, eutrofiering och nedsmutsning av vattendrag, nyröjning av åker samt vattenbyggnadsarbeten. De flesta hotade naturtyperna finns i skogar och vårdbiotoper
Andelen hotade naturtyper är överlägset störst inom vårdbiotoperna varav 93 % är hotade. Näst mest (70 %) hotade naturtyper finns inom skogarna. Också inom Östersjön och kusten samt myrmarkerna är över hälften av naturtyperna hotade. Andelen hotade naturtyper är lägst inom fjällen och hällmarkerna.
Som akut hotade (CR) har bedömts bl.a. sydliga ädellövskogar, karga skogar på fast mark, successionsserier av skogar vid landhöjningskusten, myrmarker samt sydliga vattendrag i lerjordsområden. Till livskraftiga (LC) naturtyper räknas däremot miljöer där människans inverkan har varit låg på grund av att de är avlägset belägna eller på karga marker och i svårframkomlig terräng: naturtyperna i fjällen, karga hällmarker samt block och stenfält och karga och våta myrmarkers naturtyper. Naturtypernas tillstånd kan förbättras
Hur resultaten från den nyutkomna undersökningen tillämpas i praktiken bestäms först efter ett omfatttade förberedande arbete. För att underlätta detta arbete har expertgrupperna utformat sammanlagt 70 förslag till åtgärder för hur de hotade naturtypernas tillstånd kan förbättras.
Det kommer att krävas åtgärder på flera olika nivåer. Klimatförändringen och eutrofieringen av Östersjön förutsätter internationellt samarbete. Omfattande regional planering (bl.a. för avrinningsområden) behövs i synnerhet för främjandet av sötvattnens, myrmarkernas och skogarnas tillstånd. Minre naturtyper kan däremot ofta bevaras med hjälp av väl riktad skötsel, skydd och styrning av markanvändningen. Även mark- och stugägare kan hjälpa till genom att se till att sandstränderna inte växer igen och att byns torrängar sköts.
Tilläggsuppgifter
Projektledare Anne Raunio, Finlands miljöcentral, tel. 0400 148 690, förnamn.efternamn@ymparisto.fi
Äldre forskare Tytti Kontula, Finlands miljöcentral, tel. 0400 148 680, förnamn.efternamn @ymparisto.fi
Till början av sidan
|