Landskapsskydd och -vård
| |
|
 |
|
foto: Ritva Kemppainen
|
| |
Naturlandskapen är områden, vilkas utveckling i huvudsak är ett resultat av naturens egna processer. I kulturlandskapen är spåren av människans verksamhet kraftigare.
Landskapet indelas i natur- och kulturlandskap allt efter hur dominerande de element är som uppstått som ett resultat av samverkan mellan naturen och människans verksamhet. Kulturlandskapens huvudgrupper utgörs av landsbygdens kulturlandskap och tätorternas byggda kulturmiljö.
Vårdbiotoperna är för det mesta landskapstyper med en mindre areal, vilka formats av primärproduktionen eller andra tidiga näringar och verksamheter som hänför sig till dem. Nationallandskapen med vidare omfattning är kända landskapsobjekt i vårt land. De uppvisar de mest representativa dragen hos naturen och kulturen i olika delar av Finland.
Lagstiftningen ger en grund för att främja landskapsvården och -skyddet. Speciellt har tillämpningen av markanvändnings- och bygglagen, naturvårdslagen och marktäktslagen en betydande verkan på hur landskapet bevaras och vårdas. Miljöförvaltningen har en central roll för att verkställa dessa lagar. Dessutom påverkas utformningen, vården och skyddet av landskapet bl.a. av lagstiftningen om skogsekonomin, lantbruket och byggandet av vägar.
Miljöcentralen är med i många projekt som hänför sig särskilt till vårdbiotoperna, där värdefulla vårdbiotoper restaureras och vårdas. Vården sker oftast med specialstödet för lantbrukets miljöstöd. Nationallandskapen
Nationallandskapen är vårt lands kända landskapssevärdheter och de uppvisar de mest representativa dragen hos naturen och kulturen i olika delar av Finland.
Vid miljöministeriet inrättades 1992, Finlands 75-års självständighetsjubileum i ära, en arbetsgrupp som fick i uppdrag att utse Finlands nationallandskap. I boken Kansallismaisemat (Naturlandskapen), som utkom åt 1973, finns 13 riksomfattande landskapsområden presenterade. Tre av dem befinner sig inom Sydvästra Finlands miljöcentrals område: Skärgårdshavet, kulturlandskapet i Aura ådal och Kjulo träsk.
Värdefulla landskapsområden
Statsrådet fastställde år 1995 de riksomfattande landskapsområdena på framställning av den arbetsgrupp som beredde ärendet. I Sydvästra Finland finns det 13 riksomfattande landskapsområden. Områdena ska beaktas exempelvis vid planläggning och annan verksamhet som påverkar landskapet.
De värdefulla landskapsområdena i Sydvästra Finland
| Landskap |
Kommun |
| Aurajokilaakso |
Åbo, Kaarina, Lieto, Aura, Pöytyä |
| Paimionjokilaakso |
Paimio, Lieto, Kaarina
|
| Uskelan- ja Halikonjoki dalar |
Salo
|
| Mynämäenlahti |
Mynämäki, Masku
|
| Saaristomeri kulturlandskapet |
Väståboland, Kimitoön |
| Ruissalo-Hirvensalo |
Åbo |
| Untamala-Kodjala |
Laitila
|
| Köyliönjärvi kulturlandkapet |
Köyliö, Säkylä
|
| Kokemäenjokilaakso |
Kokemäki, Huittinen, Sastamala |
| Ahlainen |
Björneborg |
| Vihteljärvi-Niemenkylä |
Kankaanpää, Lavia
|
| Airisto-Seili |
Väståboland, Naantali
|
| Yyteri |
Björneborg
|
|