Livsmiljöer och samhällen

Livsmiljön utgör människans hela revir

Med livsmiljöer avses de omgivningar där människor bor, arbetar och tillbringar sin fritid.

	Kuva: Hannu Puurunen

Vår fysiska livsmiljö omfattar den byggda miljön och naturen. I livsmiljön ingår också de sociala och funktionella faktorer som på verkar livskvaliteten och levnadsomständigheterna. Olika grupper av befolkningen har olika behov och önskemål i fråga om livsmiljön i enlighet med ålder och livssituation.

En god livsmiljö utgör en helhet där olika befolkningsgrupper har möjlighet att ordna det vardagliga livet och tillfredsställa sina grundbehov såsom arbete, friluftsliv, hobbyer, men också vila och privatliv.

Samhällen av olika storlek, från byar till städer, är den dagliga livsmiljön för de allra flesta. Över 80 procent av Finlands befolkning bor på tätorter med minst 200 invånare.

Målet är en enhetlig samhällsstruktur

Med samhällsstruktur avses en funktionell enhet som består av bostadsområden, arbetsplatsområden, service och rekreationsområden och de vägar och banor som förenar dem samt de rörsystem, elledningar och telefonlinjer som behövs för dem.

En fungerande samhällsstruktur är enhetlig samt ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Genom att förenhetliga samhällsstrukturen skapar man förutsättningar för att kollektivtrafiken skall fungera och att det finns tillgång till service samtidigt som man sparar på naturområdena och naturresurserna.

Uppföljning ger information om utvecklingens riktning

Lagstiftningen om markanvändning och byggande ställer upp klara mål för livsmiljön och samhällsstrukturen.

Syftet med uppföljningen är att skapa en helhetsbild om förändringarna i livsmiljön och samhällsstrukturen samt att framställa grundläggande information som medborgarna, myndigheterna och beslutsfattarna kan utnyttja.