Flöden och översvämningar

Flödena, som orsakas av vatten- och väderförhållandena, är naturliga fenomen men deras inverkan på vatten- och strandnaturen är avsevärd. Om vårarna är det den smältande snön och isdammarna som ger upphov till flöden och översvämningar, vid andra årstider föregås flödena vanligen av häftiga, ihållande regn. Hur stort översvämningsområdet är och vilka konsekvenserna blir beror bland annat på terrängformationerna, den årliga vattensituationen och markanvändningen i området.

Översvämningsskador kan undvikas

Skadorna vid översvämningar kan minskas betydligt om markanvändningen planeras klokt och nya byggnader förläggs till områden som ligger utanför översvämningszonerna. Det är det billigaste sättet att undvika skador. Där det inte har gått att undvika byggande eller annan användning av marken i de kritiska områdena, måste byggnader, anläggningar och konstruktioner skyddas.

Några av metoderna för översvämningsskydd är rensning av fårorna i älvar, åar och bäckar, invallning av stränder samt reglering av sjöar och vattendrag. Man går in för att följa naturliga principer. Översvämningsskador går att undvika även genom tillfälliga lösningar: olika slags väggar och skyddsvallar, sandsäckar etc. Till översvämningsskyddet räknas inte bara bekämpningen under själva högvattenperioden utan också de preventiva åtgärderna som t.ex. att förebygga att det bildas isdammar genom att såga upp isen. Även de flödesprognoser som görs med modeller av vattensystemen är en del av översvämningsskyddet.

Det är de regionala miljöcentralerna som har hand om flödesregleringen och översvämningsskyddet. Under ett stort flöde övergår huvudansvaret för översvämningskontrollen och räddningsåtgärderna på räddningsmyndigheterna. Avgörande för skadornas storlek är dels hur bra samarbetet fungerar mellan de olika instanserna – t.ex. miljö- och räddningsmyndigheterna – dels hur människorna beter sig när översvämningen är ett faktum.