Naturvård

	Ormbär © Marjo Perkonoja

Genom naturskydd strävar man efter att bevara naturens mångfald. Arbetet vid ELY-centralen i Egentliga Finland (tidigare Sydvästra Finlands miljöcentral) har länge inriktats på genomförande av naturskyddsprogrammen. Nu börjar arbetet komma in på slutrakan, eftersom 90–95 % av områdena i sydvästra Finland som omfattas av skyddsprogrammen har klarats av.

Arbetets tyngdpunkt har förflyttats mot genomförandet av det frivilliga mångfaldsprogrammet för skogar, METSO. Med hjälp av METSO kan privata markägare skydda mångfalden i sina skogar.  Man strävar efter att öka den skyddade skogsarealen genom att välja ut objekt med diversifierade naturvärden att ingå i skyddet och genom att genomföra vårdinsatser i skyddsområdena och deras omgivningar.

Sydvästra Finlands natur är rik och varierad, med ett stort antal växt- och djurarter. De mest betydelsefulla naturvärdena är skärgården, eklundarna, skärgårdens fågelvatten samt högmossarna. Även traditionslandskapen inom vårt område är typiska.

Målet i enlighet med naturprogrammet för sydvästra Finland 2010–2013 är att bevara mångfalden och det sammanhängande nätverket av grönområden samt att uppnå en god ekologisk status för vattennaturen.

Arbetsfältet för naturskyddet består av följande saker:

• inrättande av naturskyddsområden på privata marker
• anskaffning av områden för naturskyddsändamål till staten
• skydd av naturtyper
• skydd av särskilt skyddsvärda arter
• tillståndsärenden förknippade med artskyddet
• tryggandet av naturvärden vid planering av markanvändningen
• tryggandet av naturvärden vid planering och genomförande av projekt som förändrar miljön
• planering av vård och användning av Natura 2000-områden.

Vård, återställning och tillsyn av områden genom samarbete

Bevarandet av naturens mångfald tryggas genom att vårda och återställa skyddsobjekt och traditionella biotoper. ELY-centralen ansvarar för åtgärder inom skyddsområden på privata marker, medan Forststyrelsens naturtjänster ansvarar för statliga marker.

Naturskyddet främjas bl.a. i samarbete med myndigheter som ansvarar för skogs- och jordbruksnäringen. Samarbete med lokalboende, markägare och medborgarorganisationer är en viktig del av skyddsarbetet. Kommunerna har en allmän skyldighet att främja natur- och landskapsskyddet inom sina områden, och de fattar beslut om fridlysning av naturminnesmärken på privata marker.