Miljöuppföljning
Uppföljning av ytvattnen
Ansvarsområdet miljön och naturresurserna vid ELY-centralen i Egentliga Finland har hand om uppföljningen av ytvattnens kvalitet och mängd i sitt verksamhetsområde i Egentliga Finland och Satakunta. Vid uppföljning av vattnens tillstånd får man fram uppgifter om älvarnas, åarnas, sjöarnas och kustvattnens ekologiska och kemikaliska tillstånd samt om variationer i tillståndet. Uppgifterna används bland annat när vattendragen delas in i olika klasser. I och med EU:s vattendirektiv har den traditionella fysikalisk-kemiska uppföljningen av vattenkvaliteten i de nuvarande uppföljningsprogrammen kompletterats med mera biologisk uppföljning. Till den hydrologiska uppföljningen av ytvattnen hör främst upprätthållande av system för uppföljning av vattendragens vattenstånd och strömning. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet har hand om övervakningen av fiskbestånden.
Det finns uppgifter från uppföljningen av vattnens tillstånd ända sedan 1960-talet, men nutidens övervakning och uppföljning av vattnens kvalitet utvidgades och utvecklades under 1970- och 1980-talet. Det finns också uppgifter om vattendragens vattenstånd och strömning från långa tidsserier. ELY-centralens nuvarande uppföljningsplatser ingår i miljöförvaltningens uppföljningsprogram 2009–2012.
Man får mycket information om ytvattnens tillstånd och följderna av olika typer av belastning genom obligatoriska kontroller. Många institutioner och olika verksamheter som förorenar vattnen, som avloppsreningsverk, industrianläggningar, torvproduktionsområden och fiskodlingsanläggningar, behöver ett miljötillstånd för sin verksamhet. I miljötillståndet ingår i allmänhet en förpliktelse om att verksamhetsutövaren på egen bekostnad ska kontrollera verksamhetens inverkan på vattendragen. Även vattenhushållningsprojekt, som muddring och andra vattenbyggnadsarbeten, kan vara förpliktade att kontrollera arbetenas inverkan. Tillstånd i enlighet med vattenlagen omfattar ofta hydrologisk uppföljning. Kontrollprogrammen för vattendragen godkänns av ansvarsområdet miljön och naturresurserna vid ELY-centralen. Ansvarsområdet för näringar, arbetskraft, kompetens och kultur (fiskeritjänster) har hand fiskeriekonomiska uppföljningsprogram. ELY-centralen övervakar också att kontrollerna genomförs.
Miljöförvaltningens uppföljningsprogram och programmen för obligatoriska kontroller är samordnade så att de tillsammans ger en helhetsbild av vattnens tillstånd. I programmen har man tagit bestämmelserna för vattenvården i beaktande, bland annat när man beslutat om vilka kvalitetsfaktorer som ska uppföljas och hur ofta prover ska tas. Vattnens tillstånd utvärderas också i olika projekt. Därtill har olika aktörer, som till exempel kommunerna, olika frivilliga program för uppföljning av vattnens tillstånd. Uppföljning av kustvattnens tillstånd
Till det verksamhetsområde som omfattas av ELY-centralen i Egentliga Finland hör Skärgårdshavet och södra delen av Bottenhavet, ända upp till Sastmola. Förutom miljöförvaltningens uppföljningsplatser finns det längs med kusterna i Egentliga Finland och Satakunta sammanlagt ungefär 300 mätplatser för vattenkvaliteten som omfattas av obligatoriska kontroller.
I Skärgårdshavet har ELY-centralen 45 mätplatser för uppföljning av vattenkvaliteten. Av dessa utgör tre intensivstationer: Själö i Nagu, Utö i Korpo och mätplatsen på norra ändan av Delet i Brändö på Åland. Vid intensivstationerna tas prover 15–20 gånger per år och från de övriga mätplasterna utgående från programmet 1–5 gånger per år. I regel tas proverna åtminstone under högsommaren och därtill tas vid en del stationer flera prover under den isfria tiden och ett prov under vintern.
I Bottenhavet har ELY-centralen 13 mätplatser för uppföljning av vattnets kvalitet och alla förutom en ingår också i program för obligatoriska kontroller. Beroende på plats tas vattenprover 2–7 gånger per år. Mätplatsen nära Kylmäpihjala utanför Raumo är delvis en intensivstation, där man till skillnad från de andra platserna tar prover tio gånger per år.
Vid alla mätplatser på havsområden analyseras halterna av totalfosfor och -kväve i vattnet. Man fastställer också siktdjupet. Av övriga näringsämnen undersöker man oftast också halterna av ammonium- och nitrat-nitritkväve samt fosfatfosfor åtminstone i ytvattnet och nära botten. Vid många mätplatser fastställer man vattnets syrehalt och den elektriska ledningsförmågan samt vid vissa ställen salthalten, som också avslöjar de olika vattenskikten. Därtill ingår analys av vattnets grumlighet, pH och färgtal. Vid intensivstationerna analyseras även andra faktorer.
ELY-centralens egna biologiska uppföljning i Skärgårdshavet koncentreras till kustvattnen. Under den isfria tiden följer man vid alla mätplaster med halten av a-klorofyll, som är en indikation på mängden planktonalger. Mängden växtplankton kontrolleras vid närmare 20 mätplatser och bottendjur vid närmare 70 mätplatser. Växtplankton och bottendjur hör till de variabler som uppföljs också i många program för obligatoriska kontroller. Därtill ingår i miljöförvaltningens uppföljningsprogram uppföljning av makroalger på tre områden och mätning av växtdjupet för blåstång på 25 platser. I Bottenhavet genomförs nästan all uppföljning i samband med obligatoriska kontroller. ELY-centralen följer med förekomsten av makroalger på ett område och växtdjupet för blåstång på fem platser. Uppföljning av tillståndet för sjöar och vattendrag
Sjöar
ELY-centralen i Egentliga Finland följer regelbundet med tillståndet för 90 sjöar. Från sjöar som är över 100 hektar stora tas prover i regel vart tredje år och från mindre sjöar som ingår i uppföljningsprogrammet tas prover oftast med sex års mellanrum. De sjöar som årligen granskas 2009–2012 i Egentliga Finland är Storkisko, Painio, Kakskertasjön i Åbo, Kirkkojärvi i Rimito, Kuralanjärvi i Nådendal och Ylisjärvi i Muurla. I Satakunta granskas under samma period Pyhäjärvi i Säkylä, Karhijärvi, Sääksjärvi, Isojärvi, Kjulo träsk, Valkjärvi i Påmark och Siikais, Jämijärvi och Karvianjärvi.
Provtagningstätheten i sjöarna är 2–5 gånger per år under den period sjön ingår i programmet. I de flesta sjöar tas prover fyra gånger per år. Den största sjön i området, Pyhäjärvi i Säkylä, är ett intensivuppföljningsobjekt, vilket innebär att vattnets kvalitet granskas 12 gånger i året. I proverna analyseras de näringshalter som hör samman med eutrofieringsgraden, det vill saga totalfosfor och -kväve, ammoniumkväve, nitrat-nitritkväve och fosfatfosfor. Därtill fastställs vattnets syrehalt och mättnadsgrad, pH, elektriska ledningsförmåga, grumlighet, kemiska syreförbrukning och färgtal. Man mäter även mängden bakterier i vattnet. I vattnet från en del sjöar utförs även andra analyser.
Under den nuvarande programperioden har den biologiska uppföljningen av sjöarnas tillstånd intensifierats. Under sommaren analyseras a-klorofyllhalten i vattenproverna. Denna beskriver mängden planktonalger i vattnet. Mängden växtplankton kontrolleras i ungefär 60 sjöar och bottendjuren i 27 sjöar. I enlighet med programmet följer man med vattenvegetationen i 15 sjöar.
Åarna
ELY-centralen i Egentliga Finland följer regelbundet med vattenkvaliteten i ungefär 60 åar. I den största delen av åarna tas vattenprover årligen, men i en del endast vart tredje år. Oftast tas fyra prover varje år, men från de större åarna som granskas noggrannare tas prover 12–22 gånger per år. Den intensiva provtagningen har tagits med i uppföljningsprogrammet för att man ska kunna uppskatta volymen av den näringsbelastning som kommer ut i havet via åarna, fastställa halterna av skadliga ämnen och uppskatta effekterna av diffus belastning. De åar där man genomför intensiv provtagning i Egentliga Finland är Aura å, Pemar å, Uskelanjoki, Kiskonjoki samt Yläneenjoki och i Satakunta Pyhäjoki, Eura å, Kumo älv, Loimijoki, Eteläjoki och Merikarvianjoki. Förutom de åvattendrag som granskas ingår Savijoki i Tarvasjoki och Löytäneenoja i Kumo i en särskild uppföljning av små avrinningsområden.
I proverna från åvattnet analyseras halterna av totalfosfor och -kväve, ammoniumkväve, nitrat-nitritkväve och fosfatfosfor. Därtill fastställs vattnets syrehalt och mättnadsgrad, pH, elektriska ledningsförmåga, grumlighet, kemiska syreförbrukning och färgtal. Vattenproverna från en del av de mätplatser som är under intensiv övervakning genomgår en mycket mer omfattande analys.
Under den pågående uppföljningsprogramperioden har den biologiska uppföljningen intensifierats särskilt i åarnas vattendrag. ELY-centralen tar i åarnas forsar prover på bottendjur från nästan 30 platser. Prover för att fastställa halten kiselalger tas också från 30 mätplatser.
Åvattendragen i sydvästra Finland omfattas av program för obligatoriska kontroller. Med hjälp av programmen får man in uppgifter om vilken inverkan industrin, samhällena och torvproduktionen har på vattenkvaliteten i största delen av de berörda vattendragen. De flesta åar av större betydelse som rinner ut i havet omfattas av program för samordnad kontroll. I dessa program genomför man förutom kontroller av vattnets kvalitet även biologiska kontroller. Uppföljning av skadliga ämnen
Man har redan en längre tid på ett antal observationsplatser följt med halterna av skadliga ämnen i fiskar och sediment. Man har fastställt halterna av vissa skadliga ämnen, som tungmetaller, organiska klorföreningar och PCB-föreningar. I Pyhäjärvi i Säkylä följer man med halterna av skadliga ämnen i såväl siklöja som i gädda samt i sedimentet. I Kumo älv undersöker man halterna i abborre och gädda och i Pihlavanlahti halterna i sedimentet. Vid Själö forskningsstation i Erstan kontrollerar man halterna i abborre och i sedimentet.
I och med förändringarna i vattenvårdlagstiftningen har man med olika analyser börjat följa med halterna av skadliga ämnen i vattendragen i större utsträckning än tidigare. Tidigare fastställdes halterna av skadliga ämnen i samband med olika projekt, men nuförtiden blir det allt vanligare att halterna analyseras i samband med övrig analys av vattnet. Alguppföljning
I den riksomfattande alguppföljningen följs algläget upp en gång i veckan under hela sommaren. Inom det område som omfattas av ELY-centralen i Egentliga Finland finns knappt 50 observationsplatser, av vilka hälften finns i kustvatten och hälften i vattendrag. Utbildade observatörer ansvarar för algobservationerna och uppgifter om algläget (algsituation och algöversikt) publiceras varje vecka på ELY-centralens webbsidor. Förutom ELY-centralens egna observationer samlas också allmänhetens observationer av algblomning in och vid behov ger ELY-centralen ut meddelanden om algsituationen i sitt område. Hydrologisk uppföljning
Uppgifter från hydrologiska observationer utgör grunden för all användning och vård av vattenresurserna: vattenvård, iståndsättning av vattendrag, reglering av vattendrag, översvämningsskydd, bekämpning av översvämningar samt utvärdering av vattnens tillstånd. Hydrologiska observationer utgör också grunden vid utarbetandet av vattendragsmodeller. Med hjälp av vattendragsmodeller kan man göra relativt exakta prognoser för vattensituationen och översvämningar samt göra modeller för vattenkvaliteten samt uppskatta till exempel den totala belastningen av näringsämnen.
Mer information om hydrologisk uppföljning finns i avdelningen Miljöns tillstånd (vattendrag och hydrologi/hydrologi).
|