Energi- och ekoeffektivitet i byggnader

Byggnadsbestämmelserna ställer krav på nybyggen

Den grundläggande kravnivån för energiprestandan i nya byggnader definieras i byggbestämmelserna som utfärdas av miljöministeriet. Då man ansöker om bygglov, måste man påvisa att den planerade byggnaden uppfyller kraven i byggbestämmelserna.

Delarna C3, D3 och D2 i byggbestämmelsesamlingen utfärdades 22.12.2008 och trädde i kraft 1.1.2010. De nya bestämmelserna är cirka 30 procent striktare än den tidigare kravnivån.

I del C3 ställs krav på byggnadernas värmeisolering och i del D3 krav på byggnadens energiprestanda. Del D2 som gäller byggnadens inomhusklimat och ventilation ställer krav på värmemängden som tas tillvara av frånluften från ventilationssystemet.

Anvisningar om beräkning av byggnaders energiförbrukning och uppvärmningseffekt ingår i del D5.

I handledningen om värmeförlustkompensering behandlas kravenligheten hos värmeförlust enligt delarna C3, D2 och D3 i byggbestämmelsesamlingen. Handledningen och en kalkylator för beräkning av värmeförlustkompensering finns på webbsidan Finlands byggbestämmelsesamling (se På vår webbplats).

Bestämmelser som gäller nybyggens energiprestanda finns även i andra delar av byggbestämmelsesamlingen (se publikationer)

Miljöministeriet har den 30 mars 2011 utfärdat nya byggbestämmelsesamlings delar D2 och D3 vars syfte är att öka energieffektiviteten. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2012. Bestämmelserna gäller bara nybyggen och den centrala förändringen är att man övergår till totalenergigranskning. I praktiken innebär detta att för den totala energiförbrukningen i en byggnad bestäms en övre gräns som beror på byggnadstypen och som uttrycks med det så kallade E-talet. Vid beräkningen av  E-talet beaktas hur energin som byggnaden använder har producerats.

Energiföreskrifter för ombyggnad bereds som bäst

Miljöministeriet bereder för närvarande energiföreskrifter för ombyggnad. Bestämmelserna kommer att tillämpas på ombyggnad där man kan förbättra energieffektiviteten i samband med reparations- och förnyelsearbeten som beror på andra orsaker. Enligt en preliminär tidsplan kommer förslaget till byggbestämmelserna att vara på remiss i slutet av år 2011.

EU-direktivet om byggnaders energiprestanda förpliktigar medlemsstaterna att anta och offentligöra lagar och andra författningar om ombyggnad senast den 9 juli 2012.

Energicertifikat och inspektion av kylanläggningarna i luftkonditioneringssystem

Lagen om energicertifikat för byggnader och lagen om inspektion av energieffektiviteten hos kylanläggningarna i en byggnads luftkonditioneringssystem trädde i kraft 1.1.2008. Lagarna satte i kraft direktivet om byggnaders energiprestanda (2002/91/EG).

I början av år 2008 trädde dessutom miljöministeriets förordningar om energicertifikat för byggnader och om metoder för beräkning av energiprestanda i kraft. I början av 2009 trädde en ändring av förordningen om energicertifikat i kraft.

Energiunderstöd

Energiprestandan i det befintliga byggnadsbeståndet gynnas genom reparations- och energiunderstöd, som är riktade till reparationer i små-, vånings- och radhus.

Frivilliga energisparavtal

Den nationella energi- och klimatstrategin verkställs med frivilliga energieffektivitetsavtal. Med avtalen säkerställs också att målen i direktivet om byggnaders energiprestanda och direktivet om energitjänster kan nås.

Miljöministeriet, arbets- och näringsministeriet och Fastighetsägarna och Byggherrarna i Finland RAKLI rf tecknade i december 2009 ett nytt energieffektivitetsavtal för fastighetsbranschen för åren 2010–2016. Syftet med ramavtalet är att minska energiförbrukningen i och utsläppen från byggnader. Vid ingången av 2010 trädde också ett åtgärdsprogram som gäller hyresbostadssammanslutningar i kraft. Energieffektivitetsavtalet fortsätter arbetet som inleddes i Energisparavtalet för bostadsfastighetssektorn och Energisparavtalet för fastighets- och byggbranschen.

Energibesparingen i oljeuppvärmda fastigheter effektiveras som en del av Energieffektivitetsavtalet för distribution av flytande bränslen och fordonsbränslen (Höylä III) för åren 2008–2016.  Avtalet är en fortsättning på energisparavtalet HÖYLÄ II som upphörde i slutet av 2007.  Avtalsparter är ANM, miljöministeriet och aktörer i olje- och gasbranschen.

Utvecklingsprojekt inom energibesparing

Miljöministeriet är med om att finansiera flera utvecklingsprojekt genom vilka man försöker gynna energiprestandan.

I till exempel pilotprojektet Energiklassificering av fönster (Ikkunoiden energialuokitus) har åtta fönstertillverkare definierat energiklasser för 160 olika fönstermodeller. På detta sätt vill man göra det lättare för konsumenter att välja fönster som är energieffektiva. Mer information om energiklassificering av fönster på Motivas webbplats (se Pä andra webbplatser - Ikkunoiden energialuokitus)

Energieffektivitet ingår som centralt element även i byggnadernas miljöklassificering (promisE) som utvecklats av bygg- och fastighetsbranschen. Genom klassificeringen vill man erbjuda ett redskap för uppställande av miljömålsättningar för byggnader och för bedömning av byggnadernas miljöegenskaper. Miljöklassificeringen har utvecklas för både befintliga byggnader och nybyggen.

Mera information

Överingenjör Maarit Haakana, miljöministeriet,
tfn. 050 594 0167, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Överingenjör Katja Outinen, miljöministeriet,
tfn. 0400 297 138, fornamn.efternamn@ymparisto.fi