Miljöansvar och ekoeffektivitet
Målet är att ekoeffektiva verksamhetssätt med ansvar för miljön tas i bruk i Sydvästra Finland i all verksamhet.
För att nå målet ökar man och utvecklar miljöfostran och främjar den allmänna miljömedvetenheten. Vidare främjas forskningen inom miljösektorn och utvecklingen och ibruktagande av miljöinnovationer. Uppföljningen av hur målen nås ger respons. Miljöfostran livet igenom
I Sydvästra Finland verkar en paraplygrupp för miljöfostran med representation från landskapens förbund, landskapsmuseerna, miljöcentralerna, Åbo ärkestift, skogsbranschens organisationer, 4H-distrikten, naturskyddsdistrikten, skolorna, högskolorna, kommunernas ungdomsväsen och miljöväsen samt naturligtvis från naturskolorna.
Paraplygruppens mål är att inta miljöfostran i olika slag av regionala program och planer samt identifiera finansieringsmöjligheter och medverka till projektpartnerskap över organisationsgränserna. Inom vårt område behövs det till exempel utbildningspaket för natur- och kulturobjekt som lämpar sig för barnens och ungdomarnas miljöfostran samt bättre möjligheter för skolorna att utnyttja köpta tjänster för undervisning som sker även utanför skolorna. Nätverket för miljöfostran i Satakunta inrättades i mars 2007, och det upprätthålls av Institutionens för kulturproduktion och landskapsforskning som sorterar under Åbo universitet, tillsammans med Institutionen för lärarutbildning i Raumo och SATAVESI-programmet. Nätverket är öppet för alla som är intresserade av miljöfostran i Satakunta.
Egentliga Finlands Agenda 21 är kommunernas gemensamma program för en hållbar utveckling, och för att genomföra det inrättades Egentliga Finlands Agendakontor redan år 1997. Det centrala i verksamheten har allt från första början varit att utveckla miljöfostran och förstärka kunnandet. De mest kända verksamheterna är: Barnens och ungdomarnas miljövecka, naturevenemang för familjen, främjandet av skolornas och daghemmens Grön flagg-verksamhet samt utbildningsutbud i miljöfostran. Egentliga Finlands nätverk för miljöfostran har cirka 250 medlemmar. År 2005 inrättades därtill föreningen Haavi för miljöfostran i Egentliga Finland r.f.
I början av år 2008 sammanslogs Egentliga Finlands Agendakontor och Egentliga Finlands Energibyrå. Det gemensamma namnet blev VALONIA - Egentliga Finlands servicecenter för hållbar utveckling och energifrågor. VALONIA visar vägen i arbetet med att fostra till en hållbar utveckling i vid bemärkelse. På hösten 2008 startades verksamheten för en ambulerande miljö- och naturskola.
De skolor och daghem som deltagit i Grön flagg-programmet och fått ett miljöcertifikat i Sydvästra Finland
|
 |
|
Källa: Föreningen för miljöfostran i Finland och OKKA-stiftelsen
|
De daghem och skolor som har tilldelats grön flagg eller miljöcertifikat har velat satsa på miljöfostran och beaktande av miljöfrågor i sin dagliga verksamhet. Dessa symboler som beskriver arbetet för miljöfostran är rätt nya, och därför finns det ännu inte särdeles många skolor som utfäst sig till dem. Endast en skola i Egentliga Finland har ett miljöcertifikat. Sydvästra Finlands miljöprogram har ställt som mål att 20 % av daghemmen, skolorna och läroanstalterna före år 2012 ska ha ett certifikat inom någon miljösektor. Vattenförbrukningen
Vattenförbrukningen beskriver för sin del miljömedvetenheten och -ansvarigheten. Den visar förbrukningen av både vatten och energi. Energi behövs för att behandla och värma upp vattnet. Med den specifika vattenförbrukningen avses den mängd hushållsvatten som vattenverket pumpar ut i ledningsnätet per dygn, dividerat med den bebyggelse som anslutit sig till nätet. Den specifika förbrukningen innefattar bland annat det vatten som brukas av hushållen, industrin, lantbruket och den allmänna servicen.
Den specifika vattenförbrukningen i Sydvästra Finland
|
 |
|
Källa: Miljöförvaltningen, Samhällenas vatten- och avloppsverksregister
|
Vattenförbrukningen per invånare har varit sjunkande allt sedan slutet av 70-talet och nedgången har alltjämt fortsatt. Anledningen till detta är de förändrade vattenkonsumtionsvanorna, den ökade mätningen av förbrukningen för de enskilda bostäderna, vattnets pris och utvecklingen av produktionsprocesserna så de mera sparar vatten såväl för hushållen som industrin. Vidare har läckagevattnen i vattenledningsnäten kunnat minskas under de senaste åren.
|