Kulturmiljön och landskapet
Spåren efter människans långvariga närvaro, vilka kommer till synes i landskapet, ska bevaras balanserat. Ett oförstört naturlandskap och kulturmiljöerna förstärker den lokala identiteten. De regionala och kommunala kulturmiljöprogrammen tillhandahåller information om kulturvärdena och uppmuntrar till en hållbar utveckling. Vårdbiotoperna
Skötseln av vårdbiotoperna bevarar spåren efter människans långvariga närvaro i landskapet. Vårdbiotoperna är olika ängar, hagar och skogsbeten, som utan röjning, slåtter och betesgång växer igen och försvinner. Dessa naturtyper är synnerligen mångfaldiga till sin flora och fauna. När lantbruket förändras har hundratals arter blivit utrotningshotade och tidigare arter i stort antal har kraftigt retarderat.
Intresset för att sköta vårdbiotoperna har ökat med åren. Största delen av vårdbiotoperna sköts genom vårdbiotopavtal inom lantbrukets miljöstöd. I Egentliga Finland har avtalsarealen för vårdbiotoperna ökat ända från år 1998. Däremot kommer antalet nedlagda kreatursgårdar i Satakunta direkt till synes som en minskning i arealen vårdbiotoper som ska skötas genom avtal.
I framtiden bör man, förutom på att öka arealen för skötsel, även satsa på standarden i skötseln av de existerande avtalsområdena. Den gårdsspecifika rådgivningen är här av synnerligen stor betydelse.
Andelen vårdbiotoper som omfattas av vården av alla vårdbiotoper år 2006
|
 |
|
Källa: Sydvästra Finlands miljöcentral
|
Byggnadskulturutredningarna
En tillräcklig kunskap om regionens byggnadskultur är ett nödvändigt underlag för all planering av markanvändningen samt användningen av den byggda kulturmiljön exempelvis inom turismen och som en attraktionsfaktor för kommunen. Utredningarna om byggnadskulturen berättar om arbetet med att värna om kulturmiljövärdena. Genom utredningarna strävar man efter att få en övergripande och enhetligt bild samt datamaterial om ortens byggnadskultur och kulturhistoriskt värdefulla objekt.
|
 |
|
Foto:Anna-Leena Seppälä
|
I fortsättningen bör speciellt metoderna för att bedöma kulturmiljöns värde och medborgarnas medvetenhet om den egna kommunens byggnadskultur och dess värden utvecklas. En ökad medvetenhet förutsätter att man samlar in och uppdaterar information samt bearbetar den i en sådan form att den finns tillgänglig och lätt att hitta för så många som möjligt. Det går långsamt att samla in informationen. Till exempel kartläggningen av byggnaderna kräver ett fortlöpande uppdateringsarbete. Genom att man sprider information ökas människornas förståelse för den egna kulturmiljön, vilket för sin del förstärker den lokala identiteten.
|