Klimatförändringen i Nyland

	Foto: Jouko Lehmuskallio

Årsmedeltemperaturen i Finland har enligt systematiska väderobservationer stigit med drygt en grad på 150 år Medeltemperaturen i Finland och Nyland antas stiga klart mera än på hela jorden i genomsnitt till följd av klimatförändringen. Under 2000-talet har årets medeltemperatur i Helsingfors varit cirka 6 grader, då den 20 år tidigare var under 5 grader.

Temperaturförändringarna antas förändra speciellt vintrarna i Finland – vintertemperaturerna stiger och det blir mera sällsynt med köldperioder.  Snömängden har minskat i hela landet, men relativt sett mera i södra Finland än i norr.  Sommartid antas det bli vanligare med värmeperioder, och de allra högsta temperaturerna kommer att stiga. Antalet s.k. vinterdagar, då dygnets medeltemperatur är under noll, var i södra Finland 20-30 under tiden december – februari 2007-2008. Antalet vinterdagar har vanligtvis varierat mellan 60 och 80 i landets södra och mellersta delar.

Vid sidan av uppvärmningen antas nederbördsmängderna öka i Nyland. Nederbörden ökar framför allt vintertid och den kommer då oftare än tidigare i form av regn. Störtregn antas blir vanligare, och de traditionella vårflödena till följd av snösmältningen minskar. De senaste åren har nederbördsmängderna i olika delar av Nyland varit cirka 650-800 mm, vilket ställvis är t.o.m. en fjärdedel mer än medeltalet 1971-2000. Översvämningar som beror på regn är svåra att förutsäga och störtregn kan snabbt och överraskande höja vattenståndet i åar, älvar och sjöar. Hårda regn kan orsaka problem i tättbebyggda områden, då avloppen under gatorna inte förmår svälja allt regn- och smältvatten som rinner från gator, gårdsplaner och tak.

Om lågtrycken eventuellt ändrar rutt kan det inverka även på vindarna och stormarna. Om havsisen minskar kan det leda till att det blåser mera på kusten vintertid. Dessutom har havsnivån förutspåtts stiga, och då ökar möjligheten för översvämningar på kusten.

Klimatförändringen syns också i naturen i Nyland.  Löven har börjat spricka ungefär 12 dygn tidigare på våren i Finland under åren 1846-2005. Största delen av flyttfåglarna har börjat återvända tidigare om vårarna under de senaste 30 åren. Tidiga arter, t.ex. lärkan och bofinken, har tidigarelagt flyttningen med ett par veckor. Långväga flyttfåglar, t.ex. svartvita flugsnapparen och svalan, har åter tidigarelagt återkomsten med en knapp vecka. Antalet nya sydliga växt- och djurarter ökar särskilt i södra Finland. Förutom växterna ökar också antalet olika fjärilsarter.

Miljöprogram mot klimatförändringen

Att helt och hållet stoppa klimatförändringen har konstaterats vara omöjligt. Många av människans aktiviteter ger upphov till växthusgaser som blir kvar i atmosfären i hundratals år. De fortsätter att göra klimatet varmare, fast man omedelbart skulle sluta att producera nya utsläpp. Också i Nyland är målet att dämpa klimatförändringen och försöka medverka till att de olägenheter som klimatförändringen åsamkar miljön och människorna inte är oöverkomliga. Samtidigt försöker man anpassa sig till de övriga förändringar som klimatförändringen för med sig.

Klimatförändringen är den största utmaningen för det miljöprogram som gjorts upp för Nyland. I miljöprogrammet försöker man hitta lösningar för att dämpa klimatförändringen och anpassa sig till förändringen via tre delmål. Dessa är att utveckla samhällsstrukturen och livsmiljön, trygga naturens mångfald och förbättra miljöns kvalitet samt minska miljöbelastningen.