Det är i första hand belastningen av eutrofierande ämnen, dvs. fosfor och kväve, från både diffusa och punktvisa utsläppskällor som försämrar tillståndet i våra vatten. Den diffusa belastningen står för mer än tre fjärdedelar av den totala fosforbelastning som beror på mänsklig verksamhet. Motsvarande andel för kvävet är något över hälften. Riksomfattande överskrider den belastning av båda de här näringsämnena som beror på människan den naturliga urlakningen.
Av tabellen nedan framgår fosfor- och kvävebelastningen från olika källor samt de uppskattade värdena för nedfallet och den naturliga urlakningen i Finland år 2019.
|
Utsläppskällor
|
Fosfor
t/a
|
Kväve
t/a
|
Fosfor
%
|
Kväve
%
|
|
Punktbelastning
|
|
|
|
|
|
Massa- och pappersindustri
|
114
|
2 055
|
3,2
|
2,9
|
|
Övrig industri
|
14
|
1 048
|
0,4
|
1,5
|
|
Samhällen
|
108
|
9 635
|
3,1
|
13,8
|
|
Fiskodling
|
50
|
484
|
1,4
|
0,7
|
|
Pälsdjursuppfödning
|
45
|
430
|
1,3
|
0,6
|
|
Torvproduktion
|
11
|
364
|
0,3
|
0,5
|
|
Punktbelastning sammanlagt
|
342
|
14 016
|
9,7
|
20,1
|
|
Diffus belastning
|
|
|
|
|
|
Jordbruk
|
2 200
|
36 000
|
62,6
|
51,6
|
|
Glesbebyggelse
|
240
|
2 100
|
6,8
|
3,0
|
|
Skogsbruk
|
440
|
7 300
|
12,4
|
10,5
|
|
Diffus belastning sammanlagt
|
2 880
|
45 400
|
81,4
|
65,0
|
|
Nedfall
|
315
|
10 400
|
8,9
|
14,9
|
|
Belastning sammanlagt
|
3 537
|
69 816
|
|
|
|
Naturlig urlakning
|
1 320
|
37 300
|
|
|
|
Industri, fiskodling och samhällen från år 2019.
Övriga utsläppskällor och naturlig urlakning: beräkningar gjorda vid SYKE.
|
Fosforutsläppskällor
Kväveutsläppskällor