Utsläpp av luftföroreningar i Finland

Finland rapporterar utsläppen av luftföroreningar årligen bl.a. till FN:s ekonomiska kommissions konvention om långväga transport av luftföroreningar (UNECE/CLRTAP) och till Europeiska kommissionen.

Utsläppsberäkningarna görs vid Finlands Miljöcentral enligt anvisningarna i EMEP/EEA Emission Inventory Guidebook.

Utsläpp av sura föreningar och partiklar åren 1990–2017

Till de sura föreningarna hör kväveoxider (NOx), svaveloxid (SO2) och ammoniak (NH3), som är en potentiellt försurande förening. Sura utsläpp härstammar huvudsakligen från energiproduktionen (SO2, NOx) och trafiken (NOx), och när det gäller ammoniak från jordbruket.

 

Utsläppen av sura föreningar och partiklar (1 000 ton)

SOx
(som SO2)

NOx
(som NO2)

NH3

NMVOC

CO

PMtot

PM10

PM2.5

BC

1990

249

306

34

230

754

95 70 46 9.8

1991

205

303

33

221

726

83 63 42 9.3

1992

156

287

31

215

705

75 57 38 8.9

1993

138

293

32

209

690

70 53 35 8.4

1994

123

293

33

207

672

70 52 34 8.2

1995

105

273

33

202

665

65 48 32 7.8

1996

109

277

34

194

657

63 47 31 7.4

1997

101

271

36

193

651

63 46 30 7.2

1998

93

257

35

187

645

57 43 28 7.0

1999

92

252

37

183

626

58 43 28 6.7

2000

82

241

34

177

595

54

40

26

6.4

2001

96

244

34

174

595

56

41

27 6.6

2002

90

242

35

166

579

57

42

27

6.5

2003

101

248

36

162

556

59

43

27 6.3

2004

84

237

37

157

541

57

42

26

6.2

2005

70

208

37

145

509

55

39

25

5.7

2006

83

224

36

141

500

57

41

25

5.5

2007

81

211

36

136

481

53

38

24

5.4

2008

67

194

35

122

463

52

37

23 5.4

2009

59

176

35

112

440

51

36

22

5.4

2010

66

187

36

114

454

54

38

24 5.6

2011

60

171

35

105

414

51

35

21 4.9
2012 50 161 34 102 407 48 33 21 5.0
2013 48 158 33 97 389 47 32 20 4.6
2014 44 151 33 94 383 46 31 19 4.5
2015 41 139 32 89 361 43 29 18 4.2
2016 40 134 32 90 368 46 30 18 4.3
2017 35 130 31 88 359 44 29 18 4.1

 

Utsläpp av tungmetaller åren 1990–2017

En metall klassas som tungmetall då dess täthet är större än 5 g/cm3. Följande metaller är tungmetaller: arsenik, kvicksilver, kadmium, krom, koppar, nickel, zink och vanadin.

Tungmetaller hamnar i atmosfären till följd av i synnerhet tre olika verksamheter, nämligen förbränning av fossila bränslen, tillverkning av andra än järnmetaller samt avfallsbränning.

 

Utsläppen av tungmetaller (ton)

Bly
(Pb)

Kadmium
(Cd)

Kvicksilver
(Hg)

Arsenik
(As)

Krom
(Cr)

Koppar
(Cu)

Nickel
(Ni)

Zink
(Zn)

1990

320

6.7

1.1

35

47

150

78

678

1991

236

3.8

0.9

24

59

142

61

468

1992

264

3.3

0.9

18

47

118

52

370

1993

104

3.4

0.8

16

37

105

45

345

1994

73

2.7

0.8

11

40

100

44

400

1995

72

2.1

0.8

5.2

36

110

47

401

1996

48

1.9

0.9

8.5

32

103

37

267

1997

31

1.5

0.8

13

29

121

38

144

1998

36

1.7

0.7

14

30

77

33

148

1999

34

1.5

0.6

5.3

31

61

37

138

2000

30

1.4

0.6

4.4

28

59

35

126

2001

30

1.7

0.7

5.2

25

60

32

129

2002

30

1.4

0.7

4.0

39

63

38

145

2003

25

1.3

0.8

3.7

29

56

35

124

2004

26

1.6

0.8

4.1

26

54

30

122

2005

21

1.5

0.9

3.0

20

52

26

114

2006

25

1.4

1.0

2.9

25

53

28

117

2007

22

1.3

0.9

3.0

29

40

25

105

2008

20

1.2

0.8

3.1

26

38

22

117

2009

17

1.2

0.8

2.9

17

36

21

116

2010

20

1.3

0.9

3.4

26

38

23

129

2011

20

1.2

0.7

3.0

17

38

20

124

2012 16 1.2 0.7 2.6 18 37 19 127
2013 16 1.1 0.8 2.7 18 38 17 123
2014 17 0.9 0.7 2,7 23 39 17 131
2015 15 0.9 0.6 2.5 17 37 16 117
2016 16 0.9 0.6 2.6 18 37 16 125
2017 16 1.0 0.6 2.4 16 36 15 119

 

Utsläpp av svårnedbrytbara organiska föreningar åren 1990–2017

Svårnedbrytbara organiska föreningar kallas ofta POP-föreningar (Persistent Organic Pollutants) när man talar om utsläpp. Till POP-föreningarna hör bl.a. polyaromatiskt kolväte (PAH), dioxin/furan (PCDD/F), hexaklorbensen (HCB), polyklorerad bifenyl (PCB) och pentaklorfenol (PCP). Definitionen av POP-föreningar varierar något beroende på sammanhang.

En betydande del av de allra skadligaste POP-föreningarna uppstår vid ofullständig förbränning. POP-föreningar har använts bl.a. som industrikemikalier och biocider (dvs. skyddskemikalier och bekämpningsmedel). Under det senaste årtiondet har man dock strävat efter att avstå från POP-föreningar och att ersätta dem med oskadliga ämnen.

 

Utsläppen av POP-föreningar

TIDSERIEN ÄR INTE KONSISTENT

g I-TEQ

t

kg

kg

kg

Dioxiner och furaner

Polyaromatiska kolväten (PAH)

Hexaklorbensen (HCB)

Polyklorerade bifenyler (PCB)

Pentaklorfenol(PCP)

1990

18

7.1

37

29

15

1991

19

7.1

37

25

17

1992

18

7.1

37

26

19

1993

18

7.4

37

28

22

1994

19

7.5

36

29

24

1995

19

7.7

36

29

18

1996

18

7.9

38

28

13

1997

18

8.0

38

30

20

1998

18

8.2

38

31

27

1999

18

8.0

38

30

41

2000

19

7.7

39

30

55

2001

16

8.5

18

29

46

2002

16

8.7

12

29

21

2003

14

8.8

10

30

19

2004

14

8.8

26

31

17

2005

14

8.7

32

31

16

2006

15

8.9

36

32

15

2007

14

9.0

38

32

21

2008

17

9.7

19

31

33

2009

12

10.1

27

21

32

2010

16

11.1

9

28

32

2011

14

9.7

26

28

46

2012 15 10.4 9 25 47
2013 15 9.8 17 23 47
2014 16 10.0 22 25  
2015 14 9.5 16 24  
2016 15 10.3 60 26  
2017 13 10.1 34 26  

 

Publicerad 12.9.2013 kl. 12.54, uppdaterad 29.3.2019 kl. 12.33