Gå till innehållet

Vägtrafiken en betydande källa till mikroplast

Pressmeddelande 24.3.2020 kl. 9.00

Finlands miljöcentrals utredning ger en mer exakt bild av nedskräpningen i den finländska marina miljön. På stränder i närheten av bosättning är 90 procent av skräpet som kan ses med blotta ögat olika plast- och skumplastprodukter och det vanligaste plastskräpet är cigarettfimpar. Den största källan för mikroplast är vägtrafiken.

Största delen (70 till 80 procent) av skräpet på urbana stränder bedömdes komma från land (rekreationsanvändning av stränder, avrinningsvatten från ständer, byggande och övergivet avfall). © Outi Setälä

Nedskräpning är ett av de största globala problemen som hotar den marina miljön. Det har dock inte funnits tillräckligt med tillgänglig information för planering av åtgärder för att hantera nedskräpningen. I en färsk utredning publicerad av Finlands miljöcentral bedömdes mängden och kvaliteten samt källor och kedjor för skräp av olika storlek som hamnar i havet i hela det finländska kustområdet och marina området.

Skräp som kan ses med blotta ögat, dvs. makroskräp, har följts upp på havsstränder av olika slag. Enligt resultaten av uppföljningen finns det i genomsnitt 240 skräpartiklar per tusen kvadratmeter på de finländska stränderna.

”Skräpmängderna är mindre på naturliga stränder och större på urbana stränder. Ungefär 90 procent av allt skräp på stränderna är olika plast- och skumplastprodukter. Nästan 70 procent av allt skräp på urbana stränder är cigarettfimpar, medan fimparnas andel på naturliga stränder är mindre, cirka 5 procent”, säger äldre forskare Sanna Suikkanen på Finlands miljöcentral.

Nästan hälften av det övriga strandskräpet utgörs av icke-identifierade plastremsor. Största delen (70 till 80 procent) av skräpet på urbana stränder bedömdes komma från land (rekreationsanvändning av stränder, avrinningsvatten från ständer, byggande och övergivet avfall). Av skräpet på naturliga stränder bedömdes cirka 60 procent komma från land och 40 procent från havet, havstrafiken och fiske.

Dagvatten en viktig rutt för skräpet till havet

I svaren på enkäten som skickades till miljöexperter i städer vid havskusten framhävdes dagvattnets betydelse som rutt för skräpet att hamna i havet. Övriga faktorer bakom nedskräpning är överflöde av kloaker, illegala avstjälpningsplatser, förvaring och förstöring av snö vid plöjning av gator, otillräckliga avfallskärl samt olika bygg- och rivningsarbeten.

”Metoderna för forskning i och uppföljning av mikroskopiskt plastskräp, dvs. mikroskräp, utvecklas hela tiden men harmoniserade anvisningar saknas fortfarande. Utgående från materialet som hittills samlats in på finländska vatten finns det mer mikroplast i kustvatten än ute på öppet hav”, konstaterar ledande forskare Outi Setälä på Finlands miljöcentral.

Källorna för mikroplast bedömdes med hjälp av tillgänglig information om konsumtionsvanor, produktionsprocesser, materialslitning och materialströmmar. I utredningen strävade man efter att beakta betydande källor för mikroplast som konstaterats vid motsvarande bedömningar i andra länder.

© Finlands miljöcentral SYKE

Mikroplastutsläppen från kosmetika och hygienprodukter är små jämfört med andra utsläppskällor

Enligt resultaten är vägtrafiken den främsta enskilda källan till mikroplast i Finland. Enbart slitningen av fordonens däck ger upphov till 5 000–10 000 ton mikroplast per år. Varje år är man tvungen att tillföra ungefär 1 000–6 000 ton gummikross som används som fyllnadsmedel till planer med konstgjort gräs, men eftersom en del av behovet orsakas av att ämnet koncentreras med tiden ger siffran inte en entydig bild av mängden gummikross som hamnar i naturen. Råmaterial för plastprodukter, dvs. plastpellets, bedöms orsaka ungefär 360 ton mikroplastutsläpp varje år. I samma storleksklass är maxuppskattningen av mikroplastutsläppen från tvätt av konstgjorda textilier (290 ton/år). Mikroplastutsläppen från kosmetikaprodukter och hygienprodukter som sköljs bort vid användning är mindre än från övriga utsläppskällor (cirka 5 ton/år).

Då de fungerar som de ska avlägsnar dagens avloppsreningsverk effektivt mikroplast ur finländskt avloppsvatten, så att endast några procent av mikroplastutsläppen från användning av hygienprodukter och tvätt av textilier slutligen hamnar i vattnet. Av marina källor till skräp granskades i synnerhet mikroplastutsläpp från fiske och fiskodling. Enligt bedömningen ger fångsten vid kommersiellt fiske på finska vatten upphov till högst ungefär 17 ton mikroplast per år och strukturmaterialen inom fiskodling till ungefär 30 ton mikroplast per år.

Utredningen finansierades av Europeiska havs- och fiskerifonden. Utredningen genomfördes av Finlands miljöcentral (SYKE) i samarbete med Naturresursinstitutet (Luke) och Trafik- och kommunikationsverket Traficom.

Mer information

Ledande forskare Outi Setälä, tfn 0295 251 635 (mikroplast, nedskräpning i havet)

Äldre forskare Sanna Suikkanen, tfn 0295 251 660 (makroskräp)

Länk till den publicerade rapporten (innehåller sammandrag på svenska): 
Suomen merialueen roskaantumisen lähteet, Suomen ympäristökeskuksen raportteja 9/2020