Nationell verkställighetsplan för skyldigheterna enligt Stockholmskonventionen

Artikel 7 i Stockholmskonventionen som gäller svårnedbrytbara organiska föreningar ålägger avtalsländerna att lägga upp en nationell verkställighetsplan (National Implementation Plan, NIP). Den finländska nationella verkställighetsplanen är gjord 2012 och den tidigare planen 2006. Den nationella verkställighetsplanen uppdateras i år 2017.

Nationell verkställighetsplan (NIP)

Verkställighetsplanen behandlar skyldigheterna i konventionen och innehåller en plan för åtgärder för att minska utsläppen med tidtabell.  Stockholmskonventionen ålägger också konventionens parter att underhålla en plan för uppfyllandet av skyldigheterna enligt konventionen.  För att planen ska kunna verkställas och POP-utsläppen minskas krävs det åtgärder av såväl myndigheterna och näringslivet som medborgarna. Planen innehåller också uppgifter om halterna av POP-föreningar i miljön samt om användningen och utsläppen av dem i Finland. De viktigaste utmaningarna för verkställigheten är för närvarande den fortsatta användningen av perfluorerade PFOS-föreningar bland annat i ytbehandlingen av metaller samt frågor kring återvinning av föremål som innehåller flamskyddad plast.

Som stöd för planen har det gjorts två bakgrundsutredningar, som behandlar hanteringen av avfall som innehåller svårnedbrytbara organiska föreningar och förekomsten av de här föreningarna i miljön i Finland.

Åtgärdsplan för att minska utsläpp av oavsiktligt bildade POP-föreningar (NAP)

En egen verksamhetsplan för att begränsa utsläppen av oavsiktligt bildade föreningar har lagts upp för 2012–2017 (National Action Plan, NAP). Artikel 5 i konventionen förpliktar till en minskning av utsläppen och de vidtagna åtgärderna kontrolleras med fem års mellanrum.

Skyldigheterna i artikel 5 gäller ämnen enligt konventionens bilaga C som oavsiktligt uppstår som biprodukter i förbränningsprocesser och kemiska processer. Sådana är polyklorerade dioxiner och furaner (PCDD/F), pentaklorbensen (PeCB), polyklorerade bifenyler (PCB-föreningar) och hexaklorbensen (HCB).  De största utmaningarna gäller minskningen av utsläpp av POP-föreningar som uppstår som biprodukter och förbättrad kartläggning av utsläppen.

Publicerad 27-11-2013 kl. 16.33, uppdaterad 14-06-2017 kl. 16.42