Storskarvsbeståndet översteg 20 000 häckande par

Pressmeddelande 01-08-2014 kl. 15.31

Kuva: Heikki Kotiranta
Bild: Heikki Kotiranta

Sommaren 2014 räknades sammanlagt 20 350 storskarvsbon, nio procent flera än föregående sommar. Till skillnad från andra havsområden fortsatte den häckande stammen i södra Bottenhavet sin tillbakagång och blev åtta procent mindre.

Ökningen av storskarvsbeståndet har blivit betydligt långsammare under 2000-talet.  Under 2005–2009 var beståndets tillväxt fortfarande i medeltal 41 procent, men 2010–2014 endast fem procent. Det häckande beståndet har dock gått bakåt endast två gånger under sin historia, 2010 och 2012.

Storskarven spred sig till våra kustområden från Östersjöns södra delar under den senare delen av 1990-talet och har snabbt etablerat sig som en del av vårt naturliga artbestånd.

Häckande paret
Totala antalet storskarvbon åren 2005–2014.

Tillväxt
Årlig tillväxtprocent av häckande population av storskarv i Finland under 2005-2014.

Finska viken har det kraftigaste storskarvsbeståndet

Storskarvens häckande bestånd är kraftigast i Finska viken där man räknade cirka 8 150 bon. I Bottenhavet observerades 5 379, Skärgårdshavet 4 850, Kvarken 1 771 och  Bottenviken 205 bon. Antalet bon ökade mest i Finska viken mellan Borgå och Vederlax, där ökningen var tusen bon.

I Skärgårdshavet var ökningen cirka 450 bon och den all ökning skedde i en koloni i Nystad. I södra Bottenhavet minskade antalet bon kraftigt i Luvia och Björneborg, men ökade i Raumo och Sastmola. Kolonin i Sastmola är det största i Finland och omfattar 3 013 bon. I Kvarken är stammen koncentrerad till de tre kolonierna i Nykarleby.

Totalt observerades 44 storskarvskolonier som häckade på 71 kobbar eller holmar i ett område på cirka 55 hektar. En knapp femtedel av storskarvarna byggde sina bon i träd. Av alla bon låg över hälften i skyddsområden. Nio nya kolonier låg i Fredrikshamn, Borgå, Raseborg, Åbo, Kimitoön, Malax och Vasa.

Häckande paret 2
Antalet storskarvbon i varje havsområde åren 2005–2014.

Havsörnar försämrade häckningsresultatet 

Havsörnen kan försämra eller förhindra storskarvens häckning genom att skrämma fåglarna före äggläggningen och senare genom att äta ägg eller ungar.

Havsörn observerades både i Finska vikens, Skärgårdshavets och Bottenhavets storskarvskolonier. På grund av havsörnarna har antalet bon i de stora kolonierna i Pargas och Björneborg sjunkit med 2 600 bon på ett par år.

Havsörnens närvaro syns också i många mindre kolonier. Häckningarna i sammanlagt sju kolonier misslyckades delvis på grund av havsörn, dessutom övergav storskarvarna tre av sina etablerade häckningsplatser i yttre skärgården.  Bon förstörda av människor observerades åtminstone i Siikajoki.

Merimetson pesimapaikat 2014 Skarvkolonierna på sommaren 2014.

Ytterligare information


Pekka Rusanen, forskare, Finlands miljöcentral,
tfn 0400 148 691, förnamn.efternamn@ymparisto.fi

Markku Mikkola-Roos, äldre forskare, Finlands miljöcentral,
tfn 0400 148 685, förnamn.efternamn@ymparisto.fi