© Foto: Mirjam Orvomaa
Grundvatten finns överallt - men i Finland är grundvattenformationerna huvudsakligen belägna i åsar, moränformationer och slutmoränformationer. Tjockleken av akvifärerna är i allmänhet cirka 10 meter och formationerna är utspridda och små i global jämförelse. Grundvattenytan är vanligen 3 - 5 meter under markytan och i åsar t.o.m upp till 50 meter. Finlands akvifärer rankas i naturlig kvalitet bland de bästa reserverna av grundvatten i världen (exklusive områden där kvaliteten försvagas p.g.a geologiska egenskaper). Eftersom beskyddande skikten är tunna, är kvalitetsförändring känsligt för föroreningar och klimatförändringarna.
Det huvudsakliga syftet med kartläggning och klassificering av grundvattenområden har varit vattenförsörjning. Informationen kan också användas för att stödja planering av markanvändningen och grundvattenskydd. De viktigaste akvifererna kartlades och klassificerades under 1990-talet till så kallade grundvattenområden enlighet behoven av vattenförsörjning skyddsbehov (tidigare klasserna I-III). Den genomsnittliga arealen på grundvattenområden är 1 - 2 km2.
Lagstiftningen om grundvatten beskyddning uppdaterades i februari 2015 och ekosystem som är beroende av grundvatten (både terrestra och ytvatten) erkändes. Enligt den tidigare klassificeringen finns det över 6000 kartlagda grundvattenområden varav:
- över 2 000 är viktiga för vattenförsörjning (klass 1)
- 1 600 lämpar sig för vattenförsörjning (klass-2)
Användning av grundvatten
I Finland används rikligt med grundvatten som hushållsvatten och som råvattenkälla i vattenverk, eftersom det är naturligt av bättre kvalitet och mer skyddat från förorening än ytvatten. Grundvatten kan i allmänhet användas som sådant utan vidare behandlingar. Av det hushållsvatten som vattenverken distribuerar består till ca 63 % av grundvatten, vilket inkluderar också konstgjort grundvatten, som man tillverkar genom att leda ytvatten genom marken på grundvattenområden.